Svensk ordbok 2009, webbversion

förställ´a sig verb förställde förställt, pres. förställer för·ställ·er●låtsas vara ngn annan psykol.barn tycker ofta om att förställa sig○äv. all­männarehan ljög dåligt och var ur­usel på att förställa sigförställa sigsedan 1680Subst.:vbid1-883729förställande, förställning